Som ni kan se (tryck ”Portfölj” ovan) finns en hel del läkemedelsbolag i
min portfölj; Abbott Labs, AbbVie (nylig spin-off ifrån Abbott), Johnson & Johnson,
Eli Lilly, Medtronic och Novartis. Tidigare har jag även ägt AstraZeneca men
denna aktie har, trots god direktavkastning, inte riktigt smugit sig in i portföljen igen (mer om varför
senare). En enkel anledning att tycka om läkemedelsbolag är att de oftast har stor
utdelningsandel av vinsten men det finns andra förklaringar också.
Sjukvården är i Väst, i stort, statligt finansierad och med detta kommer
subventioner för läkemedel. Detta gör det möjligt för alla i befolkningen att
ha råd med receptbelagda mediciner (i Sverige behöver du inte betala mer än
1800 kr för receptbelagd medicinering per år även om den faktiskt kostnaden för
samhället blir betydligt högre, vilket bland annat många amerikaner utan
sjukvårdsförsäkring blir varse). Mycket
i min investeringsfilosofi är även att investera i sådant folk allting kommer
att betala oavsett vilken del av konjunkturcykeln vi befinner oss i; vi kommer
att vilja ha mat på bordet, åka till jobbet med vår bil (även om jag envisas
med att cykla, men alla bor inte i stora staden), ringa med vår mobiltelefon
och ta vår medicin läkaren sa åt oss skulle förbättra den där förbaskade
ledvärken. Det är ingen hemlighet att läkemedelsbolag anses vara väldigt
defensiva bolag på detta sätt, något som gör att stora läkemedelsbolag sällan
gör större börsrörelser (till skillnad ifrån de mindre som kan stiga eller
falla med enorm volatilitet så fort någon nämner ordet ”FASII-studie”) och
kanske snarare går bättre när övriga börsen går sämre. Hur illa det än må gå i
världskonjunkturen kommer folk ta sina morgonmediciner.
Att utveckla läkemedel är en otroligt kostsam process idag, studier pekar
på att det troligen rör sig om mellan 500-2000 miljoner dollar beroende på
sjukdom och terapiform. Läkemedelsbolagen söker patent på dessa och då gäller
det i ca 20 år (ibland förlängs det +5 år, ibland ännu längre), dessa patent
söks däremot väldigt tidigt i processen så när medicinen väl har genomgått
FASIII-studier (som visar om det är effektivt mot patienter som har sjukdomen
och inte för med sig några biverkningar som tidigare ej beskrivits) brukar det
vara < 10 år kvar på patentet. Bolagen brukar därför ha lite knep för att
förlänga avkastning på dessa dyrbara investeringar innan generika-bolagen (generika = patentlöst läkemedel alla får tillverka) kan
sätta tänderna i dem. Ett är att man byter beredningsform till något annat (att
man patenterar samma medicin i en munsönderfallande tablett t.ex.), eller att
man kom på att detta piller mot depression faktiskt hjälpte mot ångest också (och
med någon mindre studie senare har man nya patent-år mot denna indikation). Ett
annat sätt de stora läkemedelsbolagen slåss mot de generiska också är att göra
utvecklingsprocesserna dyra och komplicerade vilket är fallet med många
"biologiska” läkemedel där läkemedelsföretagen ofta patenterar flera steg
i tillverkningen vilket gör det dyrare och mer komplicerat för generikabolagen.
BigPharmabolagen är däremot otroligt viktiga för att driva
läkemedelsforskningen framåt.
De största läkemedelsbolagen av modellen BigPharma är: Pfizer (NYSE: PFE, P/E 20.38, EPS 1.28, yield: 3,7%), GlaxoSmithKline (NYSE: GSK eller GSK.L
i London, P/E 13.96, EPS 3.17, yield: 5,2%) Merck
(NYSE: MRK, P/E 19.17, EPS 2.20, yield: 4,1%), Bristol-Myers Squibb (NYSE: BMY, P/E 30.09, EPS 1.1, yield: 4,2%), Johnson&Johnson (NYSE: JNJ, P/E
23.39, EPS 3.05), Novartis (NYSE:
NVS, P/E 18.22, EPS 3.55, yield: 3.9%), EliLilly
(NYSE LLY: P/E 14.07, EPS 3.69, yield: 3,8%) Abbott och AbbVie (ABT
(P/E 8.16, EPD 4.09, yield 1,7%) och ABBV (yield: 4,6%) på NYSE, en analys av
dessa två kommer vid tillfälle), AstraZeneca
(AZN.L i London, där vi på OMX i Sthlm köper dem; P/E 6.99, EPS: 52.83, yield:
4,66% , skillnaden mot värdet på NYSE beror av en mix av växelkurser
USD:GBP:SEK).
Jag vet att det finns fler bolag men fokuserar mig på de stora här, en djupare
analys av de nordiska inom en nära framtid. Generellt skulle man kunna säga att bolagen har hög direktavkastning, stabila intäkter men är ganska dyra för närvarande.
Men generikatillverkare behövs, verkligen. Faktum är att generika av
läkemedel nog är något som i sig förtjänar nobelpriset i medicin. Utan billiga
läkemedel hade stora folksjukdomar som högt blodtryck och diabetes enbart
kunnat behandlas i den rika delen av världen, överlevnaden i cancer globalt
hade varit betydligt sämre och HIV/AIDS-epidemin hade inte kunnat begränsas som
den gjort idag (för att bara nämna några exempel). Även i västvärlden behövs
generika. Faktum är att Sverige är ett föregångsland när det kommer till
användande av generiska läkemedel. Utan vår ”Kloka Lista” (lista fylld av
generikamediciner läkare skall skriva ut mot vanliga sjukdomar/hälsotillstånd)
som läkemedelskommittéerna i Sverige tar fram hade vi inte kunnat ha så pass
låga kostnader för läkemedel som vi har idag, om man jämför med till exempel
USA där betydligt mindre generika skrivs ut. Detta är däremot något som
troligen kommer att ändras. Republikanerna vill göra stora nedskärningar i
Medicare och Medicaid (sjukvårdsförsäkring för de gamla respektive fattiga i
USA), något som troligen är nödvändigt i de kommande budgetdiskussionerna nu
under våren i USA och då man når skuldtaket. Detta kommer tvinga läkarna att
dra ned på läkemedelskostnaderna då subventionerna blir mindre och därmed
generika ett alternativ.
Några av världens största generikaföretag är det Israeliska Teva (TILLÄGG: Teva har även en hel del patenterade produkter i sin läkemedelsportfölj, och aktien har den senaste tiden tagit lite stryk då dessa håller på att löpa ut) (handlas på NYSE: TEVA, P/E 15.59,
EPS 2.45, yield: 2,1%), Sandoz (ägs
av schweiziska läkemedelsbolaget Novartis (se ovan)), Mylan (P/E: 19.44, EPS: 1.43, ingen utdelning sedan 2007), Watson Pharmaceuticals (Som nyligen
köpte en annan stor generikatillverkare; Actavis.
NYSE: WPI har P/E 67.35 EPS 1.29 och ingen utdelning någonsin tror jag), KRKA (Slovenskt, handlas på Ljubljana
Stock Exchange men har ingen sökbar kod och senaste finansiella info är ifrån
2010 P/E 12.44, EPS i EUR 5.06 och 1.4 EUR/aktie i stigande utdelningar). Det
finns givetvis fler men detta är ett axplock. Varierande värderingar här och generellt ganska dåligt med utdelningstillväxt bortsett Teva och till viss del KRKA.
På sjukhus behövs olika typer av mätinstrument och diagnostiska verktyg.
Patienter får olika tillstånd som kräver att man opererar in olika typer av
devices i kroppen eller att man ständigt har med sig ett instrument som till
exempel övervakar ens hjärtrytm. Inom diagnostik så ägs oftast reagenser eller
mätinstrument av olika bolag. Denna sektor är även den väldigt okänslig vad
gäller konjunktur även om besparingar oftast får bolagen att konkurrera med
varandra om att göra olika former av medicinsk teknik så prisvärd som möjligt.
Några bolag fokuserar även på tillverkning av medicinsk utrustning och nu
talar vi allt ifrån pacemakers för hjärtsjuka (St Jude Medical är stora här; NYSE STJ, P/E 15.61, EPS 2.38, yield
2,5%), till insulinpumpar för diabetespatienter (Medtronic är en producent; NYSE MDT P/E 13.12, EPS 3.29, yield: 2,4%)
till dialysutrustning (Baxter är
stora här; NYSE BAX; P/E 16.67, EPS 4.1, yield 2.6%) och blodprovsdiagnostik (Roche bedriver till exempel verksamhet
inom denna bransch; RO.S på SIX Swiss Exchange, 2011 var P/E 15 och yield: 4,0%).
Även många bolag som är stora inom läkemedel, som Johnson & Johnson (se ovan) vilka är stora inom protes och
övervakningsutrustning, har även en dominerande ställning på flera håll inom
health-care sektorn.
Dessa bolag har något stabilare värderingar, något lägre direktavkastning men bra utdelningstillväxt.
Johnson & Johnson (den aktien som anses vara bland de mest
stabila när det gäller utdelningstillväxt i amerikanska bolag) är ett pharma-bolag som inte bara besitter
medicinskteknisk utrustning, instrument i kirurgi, receptbelagda läkemedel utan
har även en stor portfölj av vardagliga produkter alla människor har hemma och
använder dagligen (se själv om du inte har Listerine i badrumskåpet, säljer
även USAs motsvarighet Alvedon). Samma sak gäller Abbott Labs där man inte bara har piller utan även fokuserar mycket
på medicinskdiagnostisk utrustning och bland annat de ”nät” man använder vid hjärtinfarktsoperationer
(PCI med så kallad ”stentning”) vilken används dagligen på sjukhus runt om i
världen. GlaxoSmithKline gör till
exempel inte bara vaccin och läkemedel utan även tandkräm (Sensodyne) och Novartis operationsinstrument; nästan
alla bolag har kringverksamhet i större eller mindre utsträckning vilken oftast
hör ihop med nischade områden där bolagen har stort forsknings- och utvecklingsfokus.
Sammanfattning: Health-care branschen är komplex och kan delas upp i olika
delar. Denna överblick är troligtvis alldeles för vid men ändå ett försök att
beskriva hur några av de största bolagen arbetar. Personligen har jag aktier i Johnson & Johnson för att bolaget är otroligt
diversifierat inom hela branschen och har haft en utdelningstillväxt i nästan
50 år (en s.k ”Dividend champion”). AbbottLabs (och nyligen AbbVie) är likaså inte
ett renodlat läkemedelsbolag utan har mycket diagnostik och teknik, samt god
utdelningstillväxt. Får se vilken av de två som blir bäst nu för
värdeinvesterare, AbbVie kommer att
få läkemedel till medan medtech/diagnostik-delen stannar kvar i Abbott Labs. Lite mer riskabelt för AbbVie då mycket av omsättningen ligger
på ett läkemedel; Humira. Novartis mest för bredden samt att de äger sitt egna generikaföretag; Sandoz. Medtronic för att de är ledande inom sin bransch och bra
utdelningstillväxt.
Egentligen enbart Eli Lilly som är det
enda renodlade läkemedelsbolaget i portföljen, vilket hade en väldigt bra värdering
när jag gick in och så länge de har en relativt god utdelningstillväxt tänkte
jag stanna kvar (har nyligen även haft ett godkänt Alzheimerläkemedel börsen
gillade).
Sammantaget försöker jag vara så diversifierad i min läkemedelsportfölj som
möjligt, och uppskattar bolag som inte är för smala. AstraZeneca är tyvärr ett sådant bolag med ett alldeles för snävt
fokus på vissa läkemedel och som troligen kommer att lida mycket när patent går
ut inom kort, återstår att se hur det kommer att gå för läkemedel i pipeline.
Jag tror att BigPharma-bolagen kommer att få stå tillbaka en del framöver till fördel för generikabolagen när västvärlden ser över kostnaderna för läkemedel då kommande kostnadsökningar inte är hållbara.
Disclosure: Innehav i JNJ, ABT, ABBV, NVS, MDT och LLY. Om jag inte ägt
någon av dessa aktier hade jag köpt JNJ idag. Av de andra nämnda bolagen är Teva på min bevakningslista.